
Nu är det dags att börja på själva "flip-topparna" på mina Snapdragon-vantar, ännu ett finurligt mönster av Ysolda som jag bara måste ge mig på. En rad med maskor ska plockas upp för att börja sticka fingerdelen, den som man ska kunna fälla ner. Det är varken min passion eller min starka sida att plocka upp maskor, och här kommer det att bli så tydligt att jag får låta bli att slarva som jag vanligen gör. Det går inte att gömma dem bakom en vantetumme den här gången. Och jag vill verkligen ha ett par tumvantar, inte (ännu) ett par vantar som slutar vid knogarna.
Tills vidare känns det lättare att sticka på min lilla sjal i höstfärger. Mönstret är Citron från senaste Knitty, och trots mina farhågor är jag ännu inte helt uttråkad av all trist slätstickning, som ju annars mest är till för småbarnsföräldrar, enligt mig. :)
























