Får får sällskap

Nu har det hunnit växa fram några rader baggar på fårfilten.



Nyfiken som jag är var jag tvungen att ta reda på följande om etymologin:

Bagge: liknande ord finns i andra nordiska språk, ursprungligen med betydelsen bylte, packe. För att beteckna djuret alltså med den egentliga betydelsen "tjockt, klumpigt djur" - baggy, helt enkelt! Bag på engelska tros vara ett lån från nordiska språk som kom till brittiska öarna med vikingarna.

Tacka: finns belagt i fornsvenskan som takka, kan på en del dialekter heta ticka. Troligen bildat till ett lockord, på liknande sätt som tippa (=höna) bildats till lockordet tipp, tipp.

(Allt enligt E. Wessén, Våra Ord)

En present till presenten

Jag har stickat en sjal som jag ska ge bort i present, och som ett lära-mig-sy-projekt har jag sytt en presentpåse till den. Stor glädje över att få ihop något i stil med jympapåsen man sydde på lågstadiet, och precis som då, inte en rak söm i sikte.



Något jag verkligen behöver sy till mig själv är ett fodral till mina Knitpro-stickor. Jag har tittat runt på varianter som finns på nätet och klurat lite på hur jag själv vill ha det. Idag hittade jag den här, och den ser perfekt ut! Då får man lära sig att sy blixtlås då...

Kan inte välja

Hur mycket jag än tycker om att sticka på min fårfilt, så är den inte särskilt lätt att bära med sig. Mönsterdiagram är ett måste, och det skiftas mellan nio olika färgnyanser ganska så ofta. När jag skulle på föreläsning började jag därför på ett par halvvantar, och det blev mönstret Veyla. Jag har länge letat fint garn som kan passa detta och börjat på ett par som inte kändes rätt, men guldgult Nyansera Bliss visade sig passa perfekt.

Så perfekt att det nu bara återstår blockning och att fästa knappar på mudden. Idag tog jag fram några knappar som jag har haft i åtanke för att testa. Jag har inte så många gula knappar på lager, men lite kontrast kan väl vara fint? Kanske aubergine/lila?



Eller godisrosa?



Några små vita?



De här var också snygga:



Just det, jag fick ju nyligen min mammas knappsamling med mig hem, så jag måste titta där också.



Oj, allt för många valmöjligheter uppenbarar sig. Och dessutom en massa andra spännande knappar, och plötsligt var jag istället i full färd med att sortera knapparna, en inte helt liten uppgift. Det var pärlemor, plast, trä och metall, och mer eller mindre oväntade kombinationer av dessa material. Stora ceriserosa plastknappar från 80-talet känns faktiskt inte helt fel just nu!



Ganska många metallknappar, en del stora med ankare som jag hoppas ingått i någon av pappas uniformer, så att jag slipper tänka på det modeplagg från 80-talet som de lika gärna kan vara en rest från, de också. Seglartrenden med stora guldfärgade knappar känns inte lika aktuell på 2000-talet.



Jaha, tillbaka till mina vantar, och nu finns det ännu fler fina valmöjligheter, såsom körsbärsröda eller några som går mer ton i ton.



Nej, jag lyckades inte välja knappar idag, men jag har en väldigt välsorterad knappsamling nu. I färgglada rader på tråd ser knapparna ut som godis!

Fåren

Efter att ett efterlängtad paket med shetlandsgarn kommit fram sitter jag nästan varje kväll med min växande fårflock i knät.



Så fina färgnyanser, härlig garnkvalitet (Jamieson & Smith Natural Shetland) och ett roligt mönster - inte konstigt att det är svårt att lägga ifrån sig fårflocken.

Grönt om halsen

Jag har fäst fina knappar på min Cambrian cowl, men jag är inte riktigt nöjd med passformen. Den hade behövt några fler ökningar så att den blev rymligare nedtill.



Nåväl, trots att den är avmaskad i nederkanten tror jag inte att jag kommer att göra om det, får fokusera på de fina knapparna från Nyansera istället.

Steeks!

När jag har läst om att klippa upp stickningar har jag tyckt att det låter helt galet och omöjligt. Men efter att ha blivit smått beroende av att sticka tvåfärgssticking har jag börjat fundera på att någon gång sticka en mönstrad kofta, och då vill jag absolut kunna sticka alltihop från rätsidan. Därför har jag en tid närmat mig tanken på det här med att sticka en tub och klippa upp den och vika ut - steeks.

Sedan kom fårfilten. En av mina favoritdesigner släppte ett mönster som jag bara måste sticka, en filt med baggar och tackor, jättesöt - se här. Och förstås konstruerad med steeks, dessutom ett perfekt nybörjarmönster för att lära sig att klippa i stickning. Alla som diskuterar steeks på nätet har samma tips - Eunny Jangs Steeking Chronicles, och jag kan också rekommendera den. Den täcker det mesta grundligt och har massor av bilder. Vad jag inte har hittat är ett svenskt ord för tekniken. Jag tror att det är Eunny som skriver om Norwegian steeks att man i Norge helt enkelt benämner tekniken "avsluta en tröja", men nog måste man ha diskuterat och lärt ut olika varianter tillräckligt mycket för att behöva ett ord??

Tidigare i veckan stickade jag en liten, liten provlapp med mönster från fårfilten.



Med en steek förstås, jag valde att göra ett schackmönster, vilket ska vara något mer stabilt än vertikala linjer, vilket å andra sidan gör det lättare att se var man ska sy eller virka och sedan klippa.



Jag valde att prova att virka min steek och tog ett rött garn för att se tydligt vad jag gjorde. Mittmaskan ska virkas ihop med maskorna som är till höger och till vänster om den. Så först virkar jag ihop maskans "vänsterben" med maskan till vänster.



Och sedan likadant längs högersidan.



Så får man en väldigt prydlig steek, med "stegen" som ska klippas mellan de båda raderna av virkade maskor.



Den syns mycket bättre när man har börjat klippa.



Klipp, klipp!



Så kan man vika upp sin före detta tub till en platt liten provlapp.



Kanterna blev väldigt prydliga med virkade steeks - och den håller!



Steeks var roligt, inte så läskigt, och jag ser fram emot att få klippa till min filt så småningom! Fast jag tror att det blir nervösare att klippa i den än i min lilla miniprovlapp...