söndag 23 januari 2011

Om ett annat slags stickande och dess triumfer

DSCN2620

I mitt jobb som sjuksköterska ägnar jag mig åt en helt annars sorts "stickning" än den som visas här. Mina patienter är oftast mellan 80 och 90 år, dessutom inte sällan uttorkade och i allmänt dåligt skick, så om man inte är fena på att sätta intravenösa infarter och ta blodprov så blir man det ganska snabbt.

Vi hjälps åt och delar med oss av allehanda tips och erfarenheter: vilken typ av nål som passar olika slags blodkärl, hur man ska "stasa" och hur länge, och annat finlir. Och när man efter ett otal misslyckade försök på en stackars nåldyna till patient lyckas träffa ett härligt tjockt kärl och ser blodet flöda känner man därför en arbetsglädje som endast kollegor, och möjligen vampyrer, kan förstå.

Jag bör väl tillägga att åtminstone de flesta av oss inte alls valt yrket för att vi tycker om att sticka nålar i främlingar; det är en oundviklig yrkesskada som bland annat medför att man ägnar väntetiden i kön på ICA åt att kolla in kvaliteten på folks vener. Dessutom är det förstås en oumbärlig skicklighet för att hjälpa våra patienter.

Och sticktriumfer på hemmafronten? Jodå, efter gårdagens lyckade stick på jobbet uppnådde jag några i tv-soffan också. Jag lyckades påbörja mitt livs första "toe-up sock"! Jippi!

DSCN5446

4 kommentarer:

  1. Haha. :)

    Och jag är oändligt tacksam när jag träffar på e sköterska som ägnat sig åt sådana studier och provat på måååånga. Jag är nämligen extremt svårtstucken och många är de tillfällen jag kommit hem med stooora blåmärken i armveck och vid handlederna och på fötterna och... *hu*

    Öjuvligt garn där!

    SvaraRadera
  2. Sockorna ser fina ut. Vad är det för mönster?

    SvaraRadera
  3. Haha, ja visst blir man arbetsskadad ibland:p

    SvaraRadera
  4. Ja, man blir lite arbetsskadad på jobbet :)
    Fina sockor du stickar.

    SvaraRadera