Min arbetsgivare är taliban

Som kvinna känner jag oftast på jobbet att det är så mycket som försämrar kvaliteten på mitt arbete jämfört med det som männen gör: mitt mindervärdiga intellekt, bröst som är i vägen och andra kvinnliga defekter. Därför är det så bra att min arbetsgivare nu har beslutat att bara värdera mitt arbete i förhållande till andra kvinnors, läs mer om det här. Jag hoppas bara att det inte påverkar mina manliga sjuksköterskekollegors löner - de kan ju faktiskt vara familjeförsörjare! Själv okynnesarbetar jag ju bara, istället för att vara snäll hemmafru.

Mina små, kvinnliga talanger kan ändå komma till användning ibland även i arbetet. Till exempel upptäcker jag ibland små fel som de upptagna doktorerna gör, såsom felplacerade decimaler som kan leda till en dödlig dos av aktuellt läkemedel, och kanske ibland helt uteblivna läkemedelsordinationer som också kan ha allvarliga konsekvenser. Nog kan herr doktorn behöva en kvinnlig hjälpreda som ser till sådant i det tysta.

Det är också en tydlig fingervisning från min kära arbetsgivare att jag också gör korrekta prioriteringar för mina manliga respektive kvinnliga patienter. Det måste ju innebära större samhällsförluster när en man blir sjuk, och det är därför viktigt att de tillfrisknar fort. Vi kvinnor är dessutom av naturen så mycket bättre på omhändertagande av såväl andra som oss själva, medan mannen så väl behöver en omvårdande kvinna vid sin sida.

Nåväl, inte ska väl jag dela med mig för mycket av de anspråkslösa tankar som min kvinnohjärna trots ständiga hormonsvängningar kan uppbringa. Bäst att jag återgår till att stryka mannens skjortor eller annan lämplig sysselsättning!