fredag 5 april 2013

Vad hände sen?

Det är inte allt man stickar som blir ett perfekt nytillskott i garderoben, i rätt storlek och flitigt använt. Nej, ganska mycket blir fel redan från början, jag har flera sjalar som åkte in i garderoben ganska omgående efter fotograferingen till bloggen, eftersom de var pytte-pytte-små och helt oanvändbara. Och en del har bara inte passat ihop med mina kläder, eller så visar garnet upp oväntade förändringar efter några timmars användning. Det töjer sig eller får noppor och slits ut fort.

Ändå visas allt upp i nyskick på stickbloggar för att sedan lämnas därhän till förmån för senaste stickningen - men inte idag. Nu blir det gamla godingar och exempel på hur garn beter sig efter lite slitage, håll till godo!

DSC_0807

Det här är ett par vantar jag stickade till sambon efter eget mönsterpåhitt och som blivit mycket använda. De har hållit sig fantastiskt bra, stickade i vitt ullgarn och blå alpacka (Rauma 2tr gammelserie och Rauma Inca)

DSC_0834_2
DSC_0824_2

Och det här är min trotjänare, sjalen som alltid hamnar runt halsen och inte kan konkurreras ut av någon annan sjal. Den blev helt enkelt perfekt i formen, jag gillar fortfarande mönstret, och färgen passar både mig och många av mina kläder. Trots flitig vardagsanvändning ser den fortfarande väldigt fin ut, både garnet och blockningen har hållit sig fint. Garnet är Madelinetosh tosh sock - inte billigt, men oerhört vackert och tål användning fastän det är 100 % mjuk merinoull. Mönstret är Simmer Dim, och jag borde sticka fler!

DSC_0100_2

Dessa orange-gula halvvantar blev också snart favoriter och har burits flitigt. De är också i mjuk merinoull, så jag förväntade mig inte att de ska vara så slitstarka. Jag hade inte använt dem många timmar innan första nopporna syntes och handflatan såg filtad ut.

DSC_0102_2

Men ovansidan håller sig fin, så de blir nog en favorit även i år. Garnet är Chili Gredelins Indira, och mönstret heter Powder river set.

DSC_0104_2

Efter allt vantstickande har jag några favoritgarner till just vantar. Ett är Rauma Finullgarn som jag använde till dessa:

DSC_0110_2

Jag har använt dem mycket, och de ser nästan nya ut. I höstas stickade jag ett annat par med tre av favoritgarnerna: Jamieson & Smith 2ply jumper weight, Yllet 2-tr ullgarn och Östergötlands ullspinneri Visjögarn.

DSC_0112_2

De har blivit förstahandsvantarna i vinter, och de har också slitits lite extra ute på landet där jag bär ved och fixar annat i trädgården. Med tanke på den oömma behandlingen har de klarat sig mycket bra.

DSC_0116_2

DSC_0086_2

Det här är ett av mina senaste "hoppsan-projekt". stickat efter fina, fina mönstret Snawheid. Jag vill så gärna ha en Snawheid, och jag gillar fortfarande färgerna jag valde, men passformen.... Jag vet inte hur jag lyckades, men resåren är mycket vidare än resten, vilket ger helt fel form.

DSC_0093_2

Jag har länge funderat på att fuska in ett resårband, men nu har jag bestämt mig för att göra om resåren. Hela mössan är lite för liten, så det skulle inte skada med några extra centimeter resår - problemet är bara att den förstås är stickad nerifrån och upp, så om jag inte ska sticka om hela mössan krävs det lite avancerad garnkirurgi.... Har ni några förslag?

4 kommentarer:

  1. klipp en tråd i sluten av resåren och plocka upp masrorna en etrer som du repar upp, och sticka ner en ny resår åt andra hållet, det är inte så svårt eller bökigt som det låter, jag har gjort om resåren på en ned ifrån kofta och det fungerade fint.
    Lycka till

    SvaraRadera
  2. Så intressant bloggämne! Vad gäller mössor som inte blir som jag tänkt brukar mina sådana bli makens ;) Men annars så föreslår jag också som den första kommentatören säger, sticka ny resår.

    SvaraRadera
  3. Vad bra att du berättar garnets beteende efter en del användning. Gick nämligen i veckan och tänkte på just vilka garner jag skall undvika i fortsättningen för mina halvvantar luddar sig så enormt. Nu har jag ju flera tips på garn som kan bli lämpliga kandidater i framtida stickning :)

    SvaraRadera
  4. Jag gillar verkligen Kate Davies design, men har alltid problem med hennes mössor/baskrar. De blir för korta och numera lägger jag alltid in extra längd i form av fler resårvarv, extravarv mellan mönsterrapporterna eller en extra mönsterrapport. Det är garanterat min huvudknopp det är fel på ;-)

    SvaraRadera