På stickorna

Just nu har jag flera stickningar på gång, större och mindre. Här kommer ett urval av det jag har på gång och har avlsutat. Min Coraline är inte direkt något nytt och spännande att blogga om, men inte desto mindre är jag helnöjd med att den äntligen har fått välförtjänta knappar. De har legat och väntat en månad på att sys fast, ljusgröna knappar med små blommor som inte syns på bilden:



Jag har också gjort klart ett par mysvantar till mig själv, Emerald mittens stickade i Chili Gredelin Wynona i godisfärger. De passar jättebra i vårvärmen:



Igår fick jag en trevlig överraskning med posten, mina nyligen beställda strumpstickor från Knitpro, som jag trånat efter ett tag och nu ansett mig ha råd med. De är förstås härliga att sticka med och behövde inte ligga oanvända många timmar. Jag har påbörjat en vante från min nyaste stickbok, Folk knitting in Estonia:

Koftstickerska...

..kan jag nu äntligen titulera mig! Lite för stor, och framför allt för lång, men klar och helt "bärbar". Jag ska hitta några knappar jag gillar också, och sedan kanske min fotograf kan ta lite finare bilder. Hans engagemang i stickfotografi varierar, vilket inte alltid går att dölja med redigering. Men här är hon i varje fall, Coraline, stickad i Debbie Bliss Baby Cashmerino:

Smocking hell,...

...min Coraline börjar anta formen av en kofta nu. Ja, jag måste få använda denna svordom på knittish, fast i positiv bemärkelse, jag befinner mig inte alls i smocking hell. Blocking hell har jag väl besökt några gånger, men smocking kommer jag hittills väl överens med. Tidskrävande och pilligt men trevligt. Så här blir det:



Den stickas nerifrån och upp, så det här är början på oket, och till höger raglanminskningar vid vänster ärm. Jag börjar redan tänka på hur tråkigt det blir att fixa till de små delarna som måste sys ihop, så tur att den till största delen stickas ihop. Sedan jag stickade ihop den är det ett stort (men mjukt) åbäke att ha i knät att sticka på - jag tar inte direkt fram den för att sticka ett varv eller två.

Kofta tar form

Min kofta har nu vuxit till en nederdel och en halv ärm. Ärmen är bara rätstickning, runt på strumpstickor, så tämligen snart är det nog dags att sticka ihop alla delar och sticka överdelen. Jag har oroligt börjat titta på exakt hur den ska stickas, eftersom den verkar ha givit upphov till en ny svordom (smocking hell!) bland Coraline-stickerskor på Ravelry. Hm, enligt instruktionerna verkar det inte så svårt, men jag har aldrig "smockat" (är det ett verb?) förut, så jag kommer att testa innan det är dags. Men än så länge: räta, räta och åter räta maskor.

Förmiddagsstickning

Igår förmiddag var det stickcafédags, och det blev en mysig liten träff i källaren på Espresso house. Jag stickade på min kofta, Coraline, som nu är i inne i en lång slätstickningsfas och därför passar bra för socialstickning. Jag har övervunnit den inledande provisional cast-on, som jag hade vissa farhågor inför (se här). På svenska kanske det kan heta uppläggning av levande maskor? Hur som helst resulterade den lite krångliga inledningen i en fåll:



En fin liten detalj, precis en sådan som Ysoldas mönster är fyllda av. På stickcaféet fick jag också kika i en fascinerande bok om svampfärgning, som visade alla vackra, oväntade nyanser som man kan få med hjälp av svampar. Och jag blev inspirerad av andras sjalar, och vårt prat om sjalar, så senare på dagen stickade jag vidare på min estniska sjal. Madlis sjal heter den, hämtad ur Knitted lace of Estonia, och min inledning ser nu ut så här:

Vantar (igen) och en kofta

Eftersom mina Cotton Reel mittens nu är klara kommer här detaljbilder på dem:








Och mer tvåfärgsstickat lär det bli framöver!

Just nu pågår istället planering inför min allra första kofta. Jag har länge planerat och valt garn till February lady sweater, men när jag nu skulle köpa garn för mina födelsedagspengar fanns det en liten hake: jag hade ingen lust alls att sticka en FLS. Jag vill göra en Coraline istället! Så nu har jag mätt, räknat och garnshoppat:




Debbie Bliss Baby Cashmerino blev det, inköpt hos Fröken Garn. I min iver efter garninköpet passade jag på att sticka en provlapp, som jag idag har blockat. Fler provlappar verkar behövas, stickfastheten ser inte ut att vara i närheten av vare sig mönstret eller vad som påstås på garnetiketten. Jag är också lite avskräckt av inledningen på mönstret: provisionally cast on 226 sts. Provisional cast on har jag tidigare bara gjort på sjalar, och då rör det ju sig om betydligt färre maskor (typ tre), som dessutom inte syns så tydligt.

Dessa hinder av tråkighet måste jag alltså övervinna för att nå målet: en alldeles egenstickad kofta!